Dagens Schnabel tar en kort paus. Istället: Jack! Smajlet, skägget. Oslagbart. Click for high-res photo

Dagens Schnabel tar en kort paus. Istället: Jack! Smajlet, skägget. Oslagbart.

Dunjackepepp #2: gillar den slimmade passformen. Click for high-res photo

Dunjackepepp #2: gillar den slimmade passformen.

Blev plötsligt sugen på att införskaffa en dunjacka när jag såg den här bilden från A.P.C:s vinterkollektion.

Blev plötsligt sugen på att införskaffa en dunjacka när jag såg den här bilden från A.P.C:s vinterkollektion.

Dagens upptäckt: Ian’s Shoelace Site. Här verkar man få all upptänklig fördjupad information om just… skosnören. Eftersom jag knutit mina skor med samma slappa, barnsliga knut sedan jag var typ fyra, och den senaste tiden slitit ut alla mina snören efter en månad, ämnar jag gå hem och testa den här varianten. Jag misstänker nämligen att jag knyter fel och sliter för hårt. Click for high-res photo

Dagens upptäckt: Ian’s Shoelace Site. Här verkar man få all upptänklig fördjupad information om just… skosnören. Eftersom jag knutit mina skor med samma slappa, barnsliga knut sedan jag var typ fyra, och den senaste tiden slitit ut alla mina snören efter en månad, ämnar jag gå hem och testa den här varianten. Jag misstänker nämligen att jag knyter fel och sliter för hårt.

Dagens Schnabel (november-eskapism).

Dagens Schnabel (november-eskapism).

Föresten, Michael Mann-mangabilderna kan motiveras här på bloggen tack vare Colin Farrells brutala Miami Vice-musch. Lika delar tysk porrskådis, truckförare från Skövde och Allman Brothers-gitarrist. En personlig favorit jag brukar trimma till på mig själv vid speciella tillfällen. Click for high-res photo

Föresten, Michael Mann-mangabilderna kan motiveras här på bloggen tack vare Colin Farrells brutala Miami Vice-musch. Lika delar tysk porrskådis, truckförare från Skövde och Allman Brothers-gitarrist. En personlig favorit jag brukar trimma till på mig själv vid speciella tillfällen.

Det här är lite off-topic, men här är någon som gjort mangakonstverk med motiv från Michael Mann-filmer. Jag har svårt att motstå dem. (Tack Agaton!) Click for high-res photo

Det här är lite off-topic, men här är någon som gjort mangakonstverk med motiv från Michael Mann-filmer. Jag har svårt att motstå dem. (Tack Agaton!)

Funkar alltid: mörkblått och brunt, denim och skinn. Click for high-res photo

Funkar alltid: mörkblått och brunt, denim och skinn.

Dagens Schnabel (Leibowitz-style). Click for high-res photo

Dagens Schnabel (Leibowitz-style).

För snart ett år spenderade jag tio dagar i Los Angeles, shoppade J. Crew-kläder och hängde med min brorson Hunter. När jag ser den här bilden, i denna den gråaste och mörkaste av månader, tänker jag tillbaka. Detta trots att Hunter S. Thompson spenderade sina sista år i Wood Creek, Colorado, innan hans aska slutligen avlossades från en egendesignad, 47 meter hög kanon, till tonerna av Bob Dylan’s “Mr. Tambourine Man” – ett spektakel finansierat av polaren Johnny Depp.

För snart ett år spenderade jag tio dagar i Los Angeles, shoppade J. Crew-kläder och hängde med min brorson Hunter. När jag ser den här bilden, i denna den gråaste och mörkaste av månader, tänker jag tillbaka. Detta trots att Hunter S. Thompson spenderade sina sista år i Wood Creek, Colorado, innan hans aska slutligen avlossades från en egendesignad, 47 meter hög kanon, till tonerna av Bob Dylan’s “Mr. Tambourine Man” – ett spektakel finansierat av polaren Johnny Depp.

Min fantastiska flickvän har precis fått in mig på rutiga skjortor. Kvinnors list tar ett tag att genomskåda. Man hör henne upprepa, med ett beundrande och smickrande tonläge, att man “skulle vara så snygg i tajta jeans”. Och plötsligt, efter några månader, upptäcker man att man, till synes helt av egen kraft, bytt ut garderobens samtliga mer luftiga jeans till förmån för mer tajta dito. Då kommer nästa lobbyoffensiv: “Du skulle verkligen passa i rutiga skjortor”. Och då står man där, som jag i lördags, på H&M i Umeå, och köper sitt livs första plaidskjorta. Till synes helt av egen kraft… Man får trösta sig med att hon har god stilkänsla.

Min fantastiska flickvän har precis fått in mig på rutiga skjortor. Kvinnors list tar ett tag att genomskåda. Man hör henne upprepa, med ett beundrande och smickrande tonläge, att man “skulle vara så snygg i tajta jeans”. Och plötsligt, efter några månader, upptäcker man att man, till synes helt av egen kraft, bytt ut garderobens samtliga mer luftiga jeans till förmån för mer tajta dito. Då kommer nästa lobbyoffensiv: “Du skulle verkligen passa i rutiga skjortor”. Och då står man där, som jag i lördags, på H&M i Umeå, och köper sitt livs första plaidskjorta. Till synes helt av egen kraft… Man får trösta sig med att hon har god stilkänsla.

“I was close to being complete”, säger Jack i Fight Club. Hur många gånger har man inte känt den känslan, när man precis uppdaterat garderoben med ännu ett par ypperliga basplaggskor (som Loake-brougesen) eller skräddarrestaurerat en gammal peacoat man hittat i garderoben (och därmed skapat en rocksamling som täcker in alla längder: kort, halvlång och hellång), bara för att veckan senare upptäcka ännu ett plagg, ännu ett par skor, som plötsligt tycks fullständigt essentiella för ens klädarsenal. “Just when I thought I was out… they pull me back in.” Just nu är jag ett knapptryck bort från att beställa de här Rokin-bootsen, som på något sätt känns livsnödvändiga för ett fortsatt vinterliv på cykeln. Click for high-res photo

“I was close to being complete”, säger Jack i Fight Club. Hur många gånger har man inte känt den känslan, när man precis uppdaterat garderoben med ännu ett par ypperliga basplaggskor (som Loake-brougesen) eller skräddarrestaurerat en gammal peacoat man hittat i garderoben (och därmed skapat en rocksamling som täcker in alla längder: kort, halvlång och hellång), bara för att veckan senare upptäcka ännu ett plagg, ännu ett par skor, som plötsligt tycks fullständigt essentiella för ens klädarsenal. “Just when I thought I was out… they pull me back in.” Just nu är jag ett knapptryck bort från att beställa de här Rokin-bootsen, som på något sätt känns livsnödvändiga för ett fortsatt vinterliv på cykeln.

Dagens Schnabel (the early days).

Dagens Schnabel (the early days).

Det här är en av de få coola strykningsgrejer jag hittat på nätet. Annars är det mest knäppa extreme ironing-grejer, eller fula reklamsidor för hushållsnära tjänster.

Den här duden stryker en skjorta på tre minuter, delvis med en för mig lite märklig metod, särskilt när han lägger framsidorna över ryggen och stryker dubbelt. Känns som en svår balansakt. Men jag gillar hans sätt att stryka ryggen inifrån, och hur han därmed kommer väldigt långt upp på axlarna. Det är ett av de vanligaste problemen folk verkar ha: hur man får axelpartiet slätt och fint. Kanske måste man köra utan traditionell strykbräda och lägga ut skjortan på ett bord, precis som japanen i filmen.

Måste skriva mer om strykning känner jag. Ett tag i vintras brukade jag fylla mina Facebook-statusar med diverse information om mina nattliga strykningssessioner, och jag tror jag aldrig har fått så många kommentarer, så mycket respons och så många människor som, när de sedan träffat mig, velat prata om ämnet. Strykning engagerar, om så folk hatar det eller ser det som något väldigt problematiskt (väldigt få tycks älska det så mycket som jag). Ett tag började jag även ta tid på min strykning, och lyckades vid en 10-skjortssession snitta på 4 minuter skjortan, vilket jag var väldigt stolt över. Återkommer i frågan. Tills vidare ger jag er min favoritbild, tillika iPhonebakgrund, föreställandes en dude från den knasiga subkulturen extreme ironing. Click for high-res photo

Måste skriva mer om strykning känner jag. Ett tag i vintras brukade jag fylla mina Facebook-statusar med diverse information om mina nattliga strykningssessioner, och jag tror jag aldrig har fått så många kommentarer, så mycket respons och så många människor som, när de sedan träffat mig, velat prata om ämnet. Strykning engagerar, om så folk hatar det eller ser det som något väldigt problematiskt (väldigt få tycks älska det så mycket som jag). Ett tag började jag även ta tid på min strykning, och lyckades vid en 10-skjortssession snitta på 4 minuter skjortan, vilket jag var väldigt stolt över. Återkommer i frågan. Tills vidare ger jag er min favoritbild, tillika iPhonebakgrund, föreställandes en dude från den knasiga subkulturen extreme ironing.